Dagens industri skrev i dag: "Utsläppen av växthusgaser har ökat kraftigt som en följd av konsumtionen. För att minska utsläppen krävs åtgärder som skatt på nötkött och flygresor, skriver 14 miljö- och energiforskare på DN debatt.
Det går att minska klimatbelastningen från konsumtionen på teknisk väg. Men när det gäller matvanor och flygresor räcker inte de möjligheterna, skriver forskarna. De globala utsläppen av svenskarnas köttkonsumtion och flygande motsvarar i dag ungefär hälften av de totala utsläppen inom Sveriges gränser, till exempel från vägtrafik och industrier.
För att minska klimatpåverkan behövs därför politiska styrmedel, anser forskarna. Passagerarskatter vid flygresor, som i Tyskland och Storbritannien, skulle kunna vara en möjlighet. Klimatskatt på nötkött skulle kunna vara en annan.
Men för att människor ska acceptera styrmedlen får de inte uppfattas som orättvisa och drabba svaga grupper orimligt hårt. Dessutom behövs en bred diskussion om konsekvenserna av våra mat- och flygvanor samt opinionsbildning från politiker, forskare och andra."
Jag tycker att det är bra att Dagens Industri uppmärksammar problemet och hoppas att artikeln kan bidra till ökad diskussion, främst för köttskatten. En köttskatten är en åsikt som bör tas på större allvar och införas. Däremot bör detaljer diskuteras och utvecklas. I dag äter vi alldeles för mycket kött vilket till stor del beror på vanor och myter. En myt som är vanlig bland min generation, främst de som vill få i sig en större mängd protein, är att man inte blir lika mätt eller får i sig lika mycket protein i andra produkter som vegetariska. Därför är det bra att köttfrågan uppmärksammas. Vi förespråkar bland annat "Köttfri månad", se flera vegetariska recept under kategorin.
Enligt min åsikt är en köttskatten något vi bör inskaffa snarast, men jag tycker att vi bör reglera skatten utifrån land. Exempelvis bör svenskt kött ha en betydligt lägre skatt, alternativt ingen skatt alls, jämför med importerat kött. På så sätt blir prisskillnaden mindre och vi stöttar den svenska industrin och ekonomin. Det bör även diskuteras vilken typ av skatt som passar bäst och vart skatten ska läggas. Att lägga hela skatten på konsumenterna kan låta orättvist, men skulle ha högre påverkan.
Varför inte direkt beskatta produktionen? Om vi skulle direkt beskatta produktionen skulle det öka incitamenten för teknikutvecklingen. Tyvärr är det svårt att mäta miljöpåverkan från utsläppen eftersom utsläppen kan ha stora skillnader beroende på vilka djur som finns på gården, foder, vart gården är placerad och så vidare. Animalieprodukter har även en lång aktörkedja bakom sig. Det största problemet med produktionsbeskattning är att i Sverige har vi endast möjlighet att beskatta svensk produktion. Det skulle missgynna den svenska industrin, svenskt kött skulle bli dyrare och den positiva miljöeffekter riskerar att utebli (eller inte lika slagkraftig).
Ska vi ha en plattskatt för olika köttslag, men som gör skillnad på svenskt & importerat kött, eller justera skatten till olika typer av kött utifrån miljöpåverkan. Jag tror på det förstnämnda, det är lättare att administrera och ger ett klarare budskap med fokus på att främja svenskt. Att utgå från miljöpåverkan från olika köttslag är svårt att mäta och få exakta resultat. Det kan bidra till att konsumenterna främst byter mellan olika köttslag. Sedan bör man även diskutera om vi ska ha en skatt i form av en procentsats eller krona per kilo. Det sistnämnda tror jag blir mer slagkraftigt.
Med risk för ett för långt inlägg stoppar jag diskussionen här, del 2 kommer nästa vecka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar