Från Westander Klimat & Energi
Regeringen
satsar på elbilar och elbussar
Regeringen ökar satsningarna på elbilar och
elbussar i Sverige med drygt 380 miljoner kronor, kan SvD Näringsliv berätta.
Bland annat räddas den så kallade supermiljöbilspremien med en kraftigt utökad
budget. Men samtidigt blir det dyrare att ha en elbil som tjänstebil, skriver
SvD Näringsliv.
Höstbudgeten bjuder på goda nyheter till den som går i tankarna på att köpa en
elbil. Den så kallade supermiljöbilspremien, som innebär att den som köper en
bil som släpper ut under 50 gram koldioxid per kilometer får en subvention på
40 000 kronor från staten, kommer att få ett ordentligt tillskott i kassan –
226 miljoner kronor, närmare bestämt.
Och det behövs. Premien har brottats med omfattande finansieringsproblem de
senaste åren. 2014 tog budgeten slut i oktober. I år var pengarna slut redan i
augusti.
Läs
nyheten hos Svenska Dagbladet
Läs
pressmeddelandet från Regeringen.
Och
samtidigt har man kommit lite längre i Norge
Visar inlägg med etikett Veckans klimatnyhet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Veckans klimatnyhet. Visa alla inlägg
söndag 13 september 2015
söndag 6 september 2015
Veckans klimatnyhet
Från Westander Klimat & Energi
Vind- och solenergi är redan billigare än fossila bränslen
Citigroup har publicerat en analys av kostnaderna för olika energikällor, ”Energy Darwinism II”. Slutsatsen är att om alla kostnader för produktion (LCOE – levelized cost of energy) ingår i beräkningarna så visar sig förnybara energikällor vara billigare än fossila, skriver Kurzweil.
- Vi bör se på installation av förnybar energi som en fördel snarare än en kostnad för samhället, skriver Citigroup i sin analys.
Läs artikeln från Kurzweil
Vind- och solenergi är redan billigare än fossila bränslen
Citigroup har publicerat en analys av kostnaderna för olika energikällor, ”Energy Darwinism II”. Slutsatsen är att om alla kostnader för produktion (LCOE – levelized cost of energy) ingår i beräkningarna så visar sig förnybara energikällor vara billigare än fossila, skriver Kurzweil.
- Vi bör se på installation av förnybar energi som en fördel snarare än en kostnad för samhället, skriver Citigroup i sin analys.
Läs artikeln från Kurzweil
söndag 30 augusti 2015
Veckans klimatnyhet
Från Westander Klimat & Energi
Sverige tar plats i ledningen i FN:s gröna klimatfond
Sverige får en av sex platser i FN:s Gröna klimatfonds styrelse, som väntas spela en huvudroll i det klimatförhandlingarna i Paris i december. Men fortfarande fattas drygt 20 miljarder kronor, och tiden är knapp för att få in alla pengar som behövs, skriver Dagens Nyheter.
– Vi befinner oss i ett avgörande ögonblick. Fondens finansiering är en förutsättning för ett framgångsrikt avtal i Paris, säger fondens chef Héla Cheikhrouhou.
Övriga platser i Gröna klimatfondens styrelse fylls av de ekonomiska stormakterna USA, Japan, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Sveriges plats fylls av den erfarne FN-diplomaten Jan Cedergren.
Läs artikeln i Dagens Nyheter
Sverige tar plats i ledningen i FN:s gröna klimatfond
Sverige får en av sex platser i FN:s Gröna klimatfonds styrelse, som väntas spela en huvudroll i det klimatförhandlingarna i Paris i december. Men fortfarande fattas drygt 20 miljarder kronor, och tiden är knapp för att få in alla pengar som behövs, skriver Dagens Nyheter.
– Vi befinner oss i ett avgörande ögonblick. Fondens finansiering är en förutsättning för ett framgångsrikt avtal i Paris, säger fondens chef Héla Cheikhrouhou.
Övriga platser i Gröna klimatfondens styrelse fylls av de ekonomiska stormakterna USA, Japan, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Sveriges plats fylls av den erfarne FN-diplomaten Jan Cedergren.
Läs artikeln i Dagens Nyheter
söndag 23 augusti 2015
Veckans klimatnyhet
Från Westander Klimat & Energi
Kina bygger världens största kommersiella solkraftsanläggning
Kina må vara världens största koldioxidproducent, men det är också det land som investerar mest i grön energi. Den senaste i raden av Kinas satsningar blir en gigantisk termisk solkraftsanläggning i Gobiöknen med en areal på 25 kvadratkilometer som kommer att generera 200 Megawatt el, skriver Supermiljöbloggen.
– Anläggningen kommer att ha sex stora torn samt tusentals solspeglar som på grund av sin värmelagringstid på 15 timmar kommer att kunna garantera stabil och kontinuerlig elproduktion, enligt Qinghai Solar-Thermal Power Groups styrelseordförande Wu Longyi.
Anläggningen, som beräknas tas i drift år 2017, kommer enligt Qinghai Solar-Thermal Power Group att på ett tillförlitligt sätt producera förnybar el till drygt 450 000 hushåll.
Läs artikeln från Supermiljöbloggen
Läs mer om anläggningen i brittiska Metro
Kina bygger världens största kommersiella solkraftsanläggning
Kina må vara världens största koldioxidproducent, men det är också det land som investerar mest i grön energi. Den senaste i raden av Kinas satsningar blir en gigantisk termisk solkraftsanläggning i Gobiöknen med en areal på 25 kvadratkilometer som kommer att generera 200 Megawatt el, skriver Supermiljöbloggen.
– Anläggningen kommer att ha sex stora torn samt tusentals solspeglar som på grund av sin värmelagringstid på 15 timmar kommer att kunna garantera stabil och kontinuerlig elproduktion, enligt Qinghai Solar-Thermal Power Groups styrelseordförande Wu Longyi.
Anläggningen, som beräknas tas i drift år 2017, kommer enligt Qinghai Solar-Thermal Power Group att på ett tillförlitligt sätt producera förnybar el till drygt 450 000 hushåll.
Läs artikeln från Supermiljöbloggen
Läs mer om anläggningen i brittiska Metro
söndag 14 juni 2015
Veckans klimatnyhet
Från Westander Klimat & Energi
Historisk milstolpe för vindkraften i Sverige
Vid månadsskiftet inträffade ett energihistoriskt ögonblick i Sverige, som även hyllats internationellt av bland annat FN:s klimatsekretariat – den producerade mängden el från vindkraften översteg den från kärnkraften.
- Det är rimligtvis första gången det inträffar eftersom vindkraften byggts ut kraftigt de senaste åren samtidigt som tillgängligheten till kärnkraften just förra veckan och denna vecka är ovanligt låg, säger Svenska Kraftnäts pressekreterare Olof Klingvall.
Vindkraften nådde under söndagen en effekt på strax över 3,4 gigawatt medan kärnkraften producerade strax under 3,4 gigawatt.
Läs artikeln i Ny Teknik
Läs pressmeddelande från Svensk Vindenergi
Läs inlägg på Supermiljöbloggen
Historisk milstolpe för vindkraften i Sverige
Vid månadsskiftet inträffade ett energihistoriskt ögonblick i Sverige, som även hyllats internationellt av bland annat FN:s klimatsekretariat – den producerade mängden el från vindkraften översteg den från kärnkraften.
- Det är rimligtvis första gången det inträffar eftersom vindkraften byggts ut kraftigt de senaste åren samtidigt som tillgängligheten till kärnkraften just förra veckan och denna vecka är ovanligt låg, säger Svenska Kraftnäts pressekreterare Olof Klingvall.
Vindkraften nådde under söndagen en effekt på strax över 3,4 gigawatt medan kärnkraften producerade strax under 3,4 gigawatt.
Läs artikeln i Ny Teknik
Läs pressmeddelande från Svensk Vindenergi
Läs inlägg på Supermiljöbloggen
söndag 24 maj 2015
Veckans klimatnyhet
Från Westander Klimat & Energi
Sprängstoff i cirkulärekonomi
CO2-utsläppen skulle minska med nära 70 procent och mer än 100 000 nya jobb skulle skapas om energi- och materialeffektiviteten förbättrades med 25 procent, enligt en rapport från den europeiska tankesmedjan Romklubben, skriver Miljö & Utveckling.
Romklubben har gjort en simulering av den svenska ekonomin och vilka samhällsvinster som kan uppnås genom en omställning till cirkulär ekonomi. Fokus har legat på jobb och koldioxidutsläpp. I simuleringen har andelen förnybar energi ökat från 50 procent till 75 procent. Det innebär i praktiken att nästan all kvarvarande fossil energi ersatts.
Romklubben föreslår bland annat att skatten på arbete skulle sänkas medan skatten på naturresurser höjs, att momsen på återvunnet material tas bort och att målen för materialåtervinning och ökad resurseffektivitet höjs rejält.
Läs nyheten på Miljö & Utveckling
Läs Romklubbens ordförande Anders Wijkmans debattartikel i Ny Teknik
Ladda ner rapporten från Romklubbens hemsida
Sprängstoff i cirkulärekonomi
CO2-utsläppen skulle minska med nära 70 procent och mer än 100 000 nya jobb skulle skapas om energi- och materialeffektiviteten förbättrades med 25 procent, enligt en rapport från den europeiska tankesmedjan Romklubben, skriver Miljö & Utveckling.
Romklubben har gjort en simulering av den svenska ekonomin och vilka samhällsvinster som kan uppnås genom en omställning till cirkulär ekonomi. Fokus har legat på jobb och koldioxidutsläpp. I simuleringen har andelen förnybar energi ökat från 50 procent till 75 procent. Det innebär i praktiken att nästan all kvarvarande fossil energi ersatts.
Romklubben föreslår bland annat att skatten på arbete skulle sänkas medan skatten på naturresurser höjs, att momsen på återvunnet material tas bort och att målen för materialåtervinning och ökad resurseffektivitet höjs rejält.
Läs nyheten på Miljö & Utveckling
Läs Romklubbens ordförande Anders Wijkmans debattartikel i Ny Teknik
Ladda ner rapporten från Romklubbens hemsida
söndag 19 april 2015
Veckans klimatnyhet
Från Westander Klimat & Energi
Sex gånger dyrare att köra bil än att cykla
Om du tar bilen istället för cykeln blir det sex gånger dyrare för dig och samhället tillsammans, visar ny forskning från Lunds Universitet om transportkostnader i Köpenhamn, skriver Supermiljöbloggen.
En kilometer med bil kostar 0,5 euro och en kilometer med cykeln kostar 0,08 euro när både samhällskostnader och privata kostnader räknas med. Om endast samhällskostnader räknas så är priset för en kilometer med bilen 0,15 euro.
– Jag är ganska fascinerad av Köpenhamns utveckling. Man storsatsar på att bli en cykelstad. Och resultaten visar ju tydligen att det är billigare att cykla. Att samhället till och med tjänar på när vi cyklar medan samhället betalar pengar när vi kör bil, säger professor Stefan Gössling till Sveriges Radio.
Läs nyheten på Supermiljöbloggen
Lyssna på inslaget på Sveriges Radio
Läs om studien här
Sex gånger dyrare att köra bil än att cykla
Om du tar bilen istället för cykeln blir det sex gånger dyrare för dig och samhället tillsammans, visar ny forskning från Lunds Universitet om transportkostnader i Köpenhamn, skriver Supermiljöbloggen.
En kilometer med bil kostar 0,5 euro och en kilometer med cykeln kostar 0,08 euro när både samhällskostnader och privata kostnader räknas med. Om endast samhällskostnader räknas så är priset för en kilometer med bilen 0,15 euro.
– Jag är ganska fascinerad av Köpenhamns utveckling. Man storsatsar på att bli en cykelstad. Och resultaten visar ju tydligen att det är billigare att cykla. Att samhället till och med tjänar på när vi cyklar medan samhället betalar pengar när vi kör bil, säger professor Stefan Gössling till Sveriges Radio.
Läs nyheten på Supermiljöbloggen
Lyssna på inslaget på Sveriges Radio
Läs om studien här
söndag 12 april 2015
Veckans klimatnyhet
Från Westander Klimat & Energi
Storföretag pressar regeringen om miljöskatter
Sverige har bland de lägsta miljöskatterna i EU, även efter den rödgröna regeringens budgetförslag. Nu går multinationella läskgiganten Coca-Cola och bensinjätten Statoil i bräschen för högre koldioxidskatt – med högre klimatmålsättningar än regeringen, skriver Svenska Dagbladet.
– Tiden har sprungit ikapp företagen, men snarast stått stilla inom politiken. Det är i dag ett stort glapp mellan vad forskningen säger behövs och vad politiken levererar, säger Nina Ekelund, programdirektör för Hagainitiativet där bland annat Coca-Cola, McDonald's och Statoil ingår.
Läs artikeln i Svenska Dagbladet
Läs relaterad artikel i Svenska Dagbladet ”Romson öppen för tidigare mål”
Läs rapporten från Hagainitiativet ”En vinnarpolitik för klimatet och näringslivet” (pdf)
Storföretag pressar regeringen om miljöskatter
Sverige har bland de lägsta miljöskatterna i EU, även efter den rödgröna regeringens budgetförslag. Nu går multinationella läskgiganten Coca-Cola och bensinjätten Statoil i bräschen för högre koldioxidskatt – med högre klimatmålsättningar än regeringen, skriver Svenska Dagbladet.
– Tiden har sprungit ikapp företagen, men snarast stått stilla inom politiken. Det är i dag ett stort glapp mellan vad forskningen säger behövs och vad politiken levererar, säger Nina Ekelund, programdirektör för Hagainitiativet där bland annat Coca-Cola, McDonald's och Statoil ingår.
Läs artikeln i Svenska Dagbladet
Läs relaterad artikel i Svenska Dagbladet ”Romson öppen för tidigare mål”
Läs rapporten från Hagainitiativet ”En vinnarpolitik för klimatet och näringslivet” (pdf)
söndag 29 mars 2015
Veckans klimatnyhet
Från Westander Klimat & Energi
Global uppvärmning bromsar havsströmmarna – med potentiellt allvarliga konsekvenser
Enligt en ny studie i Nature Climate Change ser vi nu en inbromsning av den stora havscirkulationen som bland annat hjälper till att driva, den för oss livsviktiga, golfströmmen.
Golfströmmen, som förflyttar mer vatten än världens samtliga floder tillsammans, driver varmt vatten från Karibien nordöst ut mot norra Europa. Ännu längre norrut gör varmvattnet att kallare och saltare vatten sjunker, tack vare högre densitet, för att sedan på djupet färdas tillbaka söderut. Denna termohalina cirkulation spelar en betydande roll för klimatet eftersom den värmer Europa samtidigt som den för kallvatten tillbaka till tropikerna.
Men systemet har en stor svaghet. Det som får hela systemet att vända sig i Nordatlanten är det faktum att kallt och salt vatten har högre densitet än varmt vatten, och därmed sjunker. Om för mycket vatten i regionen smälter, exempelvis på Grönland, blir vattnet mindre salt och får därmed lägre densitet.
2013 förutspådde IPCC att havscirkulationen troligtvis skulle minska med mellan 11 och 34 procent detta århundrade, och vi ligger nu 2015 redan inom det spannet, enligt studien.
Läs artikel om nyheten hos Washington Post
Läs en blogg från en av forskarna som förklarar studien
Läs studien i Nature Climate Change
Se en video hos Nasa som åskådliggör den termohalina cirkulationen
Global uppvärmning bromsar havsströmmarna – med potentiellt allvarliga konsekvenser
Enligt en ny studie i Nature Climate Change ser vi nu en inbromsning av den stora havscirkulationen som bland annat hjälper till att driva, den för oss livsviktiga, golfströmmen.
Golfströmmen, som förflyttar mer vatten än världens samtliga floder tillsammans, driver varmt vatten från Karibien nordöst ut mot norra Europa. Ännu längre norrut gör varmvattnet att kallare och saltare vatten sjunker, tack vare högre densitet, för att sedan på djupet färdas tillbaka söderut. Denna termohalina cirkulation spelar en betydande roll för klimatet eftersom den värmer Europa samtidigt som den för kallvatten tillbaka till tropikerna.
Men systemet har en stor svaghet. Det som får hela systemet att vända sig i Nordatlanten är det faktum att kallt och salt vatten har högre densitet än varmt vatten, och därmed sjunker. Om för mycket vatten i regionen smälter, exempelvis på Grönland, blir vattnet mindre salt och får därmed lägre densitet.
2013 förutspådde IPCC att havscirkulationen troligtvis skulle minska med mellan 11 och 34 procent detta århundrade, och vi ligger nu 2015 redan inom det spannet, enligt studien.
Läs artikel om nyheten hos Washington Post
Läs en blogg från en av forskarna som förklarar studien
Läs studien i Nature Climate Change
Se en video hos Nasa som åskådliggör den termohalina cirkulationen
söndag 22 mars 2015
Veckans klimatnyhet
Från Westander Klimat & Energi
Sveriges väg mot ett nytt klimatavtal i Paris
Regeringen har presenterat en strategi inför klimatmötet i Paris. Samtidigt lämnar regeringen en proposition om ratificering av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, som innebär att Sverige förbinder sig till avtalet om utsläppsminskningar på 20 procent till år 2020, utifrån 1900 års nivåer. Propositionen föreslår också en kassering av 65 miljoner ton utsläppsenheter, skriver miljö- och energidepartementet i ett pressmeddelande.
Strategin ska vägleda Sveriges arbete med klimatfrågan nationellt, inom EU och internationellt fram till klimatmötet i Paris i december, då världens länder ska enas om ett nytt globalt klimatavtal.
Läs pressmeddelandet om strategin
Läs propositionen om Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod
Läs strategin inför Paris
Sveriges väg mot ett nytt klimatavtal i Paris
Regeringen har presenterat en strategi inför klimatmötet i Paris. Samtidigt lämnar regeringen en proposition om ratificering av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, som innebär att Sverige förbinder sig till avtalet om utsläppsminskningar på 20 procent till år 2020, utifrån 1900 års nivåer. Propositionen föreslår också en kassering av 65 miljoner ton utsläppsenheter, skriver miljö- och energidepartementet i ett pressmeddelande.
Strategin ska vägleda Sveriges arbete med klimatfrågan nationellt, inom EU och internationellt fram till klimatmötet i Paris i december, då världens länder ska enas om ett nytt globalt klimatavtal.
Läs pressmeddelandet om strategin
Läs propositionen om Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod
Läs strategin inför Paris
söndag 15 mars 2015
Veckans klimatnyhet
Från Westander Klimat & Energi
Sjöpungar kan bli gas till bilar
I framtiden kan sjöpungar få stor betydelse för fordon. Nu har EU och Energimyndigheten beslutat stödja ett projekt som går ut på att odla sjöpungar och ta fram biogas. Marinbiologen Fredrik Norén, forskare på IVL Svenska miljöinstitutet, leder projektet, skriver Bohusläningen.
– Jag fick idén med att odla sjöpungar för några år sedan när ett avfallsbolag kontaktade mig och frågade om det finns någon typ av material som går att använda till en planerad anläggning för rötgas, säger Fredrik Norén.
Energimyndigheten och EU har nu beslutat stödja ett projekt med 23 miljoner.
Läs artikeln i Bohusläningen
Läs pressmeddelande från IVL Svenska Miljöinstitutet
Sjöpungar kan bli gas till bilar
I framtiden kan sjöpungar få stor betydelse för fordon. Nu har EU och Energimyndigheten beslutat stödja ett projekt som går ut på att odla sjöpungar och ta fram biogas. Marinbiologen Fredrik Norén, forskare på IVL Svenska miljöinstitutet, leder projektet, skriver Bohusläningen.
– Jag fick idén med att odla sjöpungar för några år sedan när ett avfallsbolag kontaktade mig och frågade om det finns någon typ av material som går att använda till en planerad anläggning för rötgas, säger Fredrik Norén.
Energimyndigheten och EU har nu beslutat stödja ett projekt med 23 miljoner.
Läs artikeln i Bohusläningen
Läs pressmeddelande från IVL Svenska Miljöinstitutet
söndag 8 mars 2015
Veckans klimatnyhet
Från Westander Klimat & Energi
Så kan Sverige klimatanpassas
Arbetet med klimatanpassning i Sverige bör bedrivas långsiktigt, samordningen mellan olika aktörer behöver förbättras, samtidigt som roller och mandat förtydligas. Det skriver SMHI i ett pressmeddelande om en ny rapport.
Regeringsuppdraget ”Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat”, visar på stort behov av fortsatta insatser och ger en rad förslag som kan ses som en färdplan för klimatanpassningen i Sverige.
- Vi ser redan effekterna av klimatförändringarna, bland annat kraftiga skyfall som drabbar såväl enskilda fastighetsägare, kommuner och nationen som helhet. Därför måste tempot i klimatanpassningen höjas, med effektivare och smartare insatser från samhällets alla aktörer. Regeringen har redan tagit initiativ och tillsatt en intern arbetsgrupp för att titta på ansvarsfördelningen, säger klimat- och miljöminister Åsa Romson i ett uttalande om rapporten.
Läs pressmeddelandet från SMHI
Läs SMHI:s rapport
Läs Åsa Romsons uttalande
Så kan Sverige klimatanpassas
Arbetet med klimatanpassning i Sverige bör bedrivas långsiktigt, samordningen mellan olika aktörer behöver förbättras, samtidigt som roller och mandat förtydligas. Det skriver SMHI i ett pressmeddelande om en ny rapport.
Regeringsuppdraget ”Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat”, visar på stort behov av fortsatta insatser och ger en rad förslag som kan ses som en färdplan för klimatanpassningen i Sverige.
- Vi ser redan effekterna av klimatförändringarna, bland annat kraftiga skyfall som drabbar såväl enskilda fastighetsägare, kommuner och nationen som helhet. Därför måste tempot i klimatanpassningen höjas, med effektivare och smartare insatser från samhällets alla aktörer. Regeringen har redan tagit initiativ och tillsatt en intern arbetsgrupp för att titta på ansvarsfördelningen, säger klimat- och miljöminister Åsa Romson i ett uttalande om rapporten.
Läs pressmeddelandet från SMHI
Läs SMHI:s rapport
Läs Åsa Romsons uttalande
söndag 1 mars 2015
Veckans klimatnyhet
Från Westander Klimat & Energi
"Nu krävs kraftfulla åtgärder mot nötkött och flygresor"
Det går att nå svensk klimatmässigt hållbar konsumtion till år 2050 men det kräver förändrade mat- och resvanor. Den slutsatsen drar 14 forskare i en studie de genomfört på uppdrag av Naturvårdsverket.
I en debattartikel i DN skriver forskarna att de utsläpp som uppstår som en följd av svenskarnas matkonsumtion och flygresor är ungefär tre ton koldioxidekvivalenter per person och år. Det motsvarar ungefär hälften av de totala utsläppen inom Sveriges gränser från vägtrafik, industrier, osv.
Forskarnas slutsats är att för att nå klimatmålet behöver kraftfulla styrmedel utvecklas och införas.
Läs forskarnas debattartikel i DN
Läs mer om rapporten på Naturvårdsverkets webbplats
Läs rapporten Hållbara konsumtionsmönster
"Nu krävs kraftfulla åtgärder mot nötkött och flygresor"
Det går att nå svensk klimatmässigt hållbar konsumtion till år 2050 men det kräver förändrade mat- och resvanor. Den slutsatsen drar 14 forskare i en studie de genomfört på uppdrag av Naturvårdsverket.
I en debattartikel i DN skriver forskarna att de utsläpp som uppstår som en följd av svenskarnas matkonsumtion och flygresor är ungefär tre ton koldioxidekvivalenter per person och år. Det motsvarar ungefär hälften av de totala utsläppen inom Sveriges gränser från vägtrafik, industrier, osv.
Forskarnas slutsats är att för att nå klimatmålet behöver kraftfulla styrmedel utvecklas och införas.
Läs forskarnas debattartikel i DN
Läs mer om rapporten på Naturvårdsverkets webbplats
Läs rapporten Hållbara konsumtionsmönster
söndag 22 februari 2015
Veckans klimatnyhet
Från Westander Klimat & Energi
Kortare vintrar med mindre snö
Antalet dagar med snötäcke har blivit färre. Det enligt en rapport från SMHI där snötäckets djup och utbredning de senaste åren undersökts. Trenden är att vi går mot varmare vintrar med mindre snö, skriver Dala-Demokraten.
Rapporten Snödjup i Sverige från SMHI ger en beskrivning av snöförhållanden i Sverige. När man jämfört vintrar under perioden 1961-1990 med 1991-2014 så har vinterns största snödjup minskat i nästan hela landet utom i nordligaste Norrland.
– Men snön varierar ju från vinter till vinter. Vi kan få snörika vintrar även i dag, i år slås det till exempel snörekord i Luleå. Men den långsiktiga trenden går mot att det blir mindre snö, säger Lennart Wern på SMHI, som står bakom rapporten.
Läs artikeln i Dala-Demokraten
Se inslag från SVT Östnytt
Läs rapporten från SMHI
Kortare vintrar med mindre snö
Antalet dagar med snötäcke har blivit färre. Det enligt en rapport från SMHI där snötäckets djup och utbredning de senaste åren undersökts. Trenden är att vi går mot varmare vintrar med mindre snö, skriver Dala-Demokraten.
Rapporten Snödjup i Sverige från SMHI ger en beskrivning av snöförhållanden i Sverige. När man jämfört vintrar under perioden 1961-1990 med 1991-2014 så har vinterns största snödjup minskat i nästan hela landet utom i nordligaste Norrland.
– Men snön varierar ju från vinter till vinter. Vi kan få snörika vintrar även i dag, i år slås det till exempel snörekord i Luleå. Men den långsiktiga trenden går mot att det blir mindre snö, säger Lennart Wern på SMHI, som står bakom rapporten.
Läs artikeln i Dala-Demokraten
Se inslag från SVT Östnytt
Läs rapporten från SMHI
söndag 15 februari 2015
Veckans klimatnyhet
Från Westander Klimat & Energi
Klimatförhandlare skjuter svårigheterna framför sig
I dag avslutas en veckas klimatförhandlingar i Genève. Målet har varit att ta fram en text som kan fungera som utkast till ett Parisavtal och som bas till fortsatta förhandlingar i Bonn i juni.
För ovanlighetens skull har förhandlingarna till synes gått snabbt och smidigt. Men enligt en kommentar i Miljörapporten av Daniel Engström Stenson på Fores beror det delvis på att många meningsskiljaktigheterna skjutits på framtiden. Förhandlingstexten är nu 86 sidor lång.
Läs förhandlingstexten
Se den avslutande presskonferensen
Klimatförhandlare skjuter svårigheterna framför sig
I dag avslutas en veckas klimatförhandlingar i Genève. Målet har varit att ta fram en text som kan fungera som utkast till ett Parisavtal och som bas till fortsatta förhandlingar i Bonn i juni.
För ovanlighetens skull har förhandlingarna till synes gått snabbt och smidigt. Men enligt en kommentar i Miljörapporten av Daniel Engström Stenson på Fores beror det delvis på att många meningsskiljaktigheterna skjutits på framtiden. Förhandlingstexten är nu 86 sidor lång.
Läs förhandlingstexten
Se den avslutande presskonferensen
Veckans klimatnyhet
Från Westander Klimat & Energi
Klimatförhandlare skjuter svårigheterna framför sig
I dag avslutas en veckas klimatförhandlingar i Genève. Målet har varit att ta fram en text som kan fungera som utkast till ett Parisavtal och som bas till fortsatta förhandlingar i Bonn i juni.
För ovanlighetens skull har förhandlingarna till synes gått snabbt och smidigt. Men enligt en kommentar i Miljörapporten av Daniel Engström Stenson på Fores beror det delvis på att många meningsskiljaktigheterna skjutits på framtiden. Förhandlingstexten är nu 86 sidor lång.
Läs förhandlingstexten
Se den avslutande presskonferensen
Klimatförhandlare skjuter svårigheterna framför sig
I dag avslutas en veckas klimatförhandlingar i Genève. Målet har varit att ta fram en text som kan fungera som utkast till ett Parisavtal och som bas till fortsatta förhandlingar i Bonn i juni.
För ovanlighetens skull har förhandlingarna till synes gått snabbt och smidigt. Men enligt en kommentar i Miljörapporten av Daniel Engström Stenson på Fores beror det delvis på att många meningsskiljaktigheterna skjutits på framtiden. Förhandlingstexten är nu 86 sidor lång.
Läs förhandlingstexten
Se den avslutande presskonferensen
söndag 8 februari 2015
Veckans klimatnyhet
Från Westander Klimat & Energi
Miljardnota efter svenskt extremväder
Efter fjolårets svåra väderförhållanden står översvämningar för merparten av kostnaderna för anmälda försäkringsskador i Sverige, enligt en färsk sammanställning från Svensk Försäkring som Miljöaktuellt skriver om.
– Vi såg en kraftig ökning av översvämningsskador under 2014. Både antalet skador och kostnaderna var ungefär sex gånger högre än de två föregående åren, säger Staffan Moberg, jurist på Svensk Försäkring, försäkringsföretagens branschorganisation.
Läs artikeln i Miljöaktuellt
Läs pressmeddelande från Svensk Försäkring
Miljardnota efter svenskt extremväder
Efter fjolårets svåra väderförhållanden står översvämningar för merparten av kostnaderna för anmälda försäkringsskador i Sverige, enligt en färsk sammanställning från Svensk Försäkring som Miljöaktuellt skriver om.
– Vi såg en kraftig ökning av översvämningsskador under 2014. Både antalet skador och kostnaderna var ungefär sex gånger högre än de två föregående åren, säger Staffan Moberg, jurist på Svensk Försäkring, försäkringsföretagens branschorganisation.
Läs artikeln i Miljöaktuellt
Läs pressmeddelande från Svensk Försäkring
söndag 1 februari 2015
Veckans klimatnyhet
Från Westander Klimat & Energi
Nyheten om rekordvarmt år skymmer den stora nyheten – havsuppvärmningen skenar
Den stora nyheten de senaste veckorna var att 2014 var det varmaste uppmätta året hittills. Men den större nyheten försvann – den globala uppvärmningen har pågått oförminskat de senaste åren, skriver Climate Progress.
90 procent av den mänskligt orsakade uppvärmningen tas upp av haven, och endast två procent av atmosfären. Det är en av orsakerna till att yttemperaturen inte stigit så mycket som förväntat, medan havstemperaturen och havsnivån har accelererat snabbare än modellerna förutspått.
Men den här värmebufferten i haven kan inte fortgå för evigt. Enligt Climate Progress kan vi inom kort få tillbaka en normal utväxling av temperatur mellan hav och atmosfär, vilket innebär att temperaturen snabbt kommer öka i atmosfären.
Läs artikeln hos Climate Progress
Läs även på The Guardian
Nyheten om rekordvarmt år skymmer den stora nyheten – havsuppvärmningen skenar
Den stora nyheten de senaste veckorna var att 2014 var det varmaste uppmätta året hittills. Men den större nyheten försvann – den globala uppvärmningen har pågått oförminskat de senaste åren, skriver Climate Progress.
90 procent av den mänskligt orsakade uppvärmningen tas upp av haven, och endast två procent av atmosfären. Det är en av orsakerna till att yttemperaturen inte stigit så mycket som förväntat, medan havstemperaturen och havsnivån har accelererat snabbare än modellerna förutspått.
Men den här värmebufferten i haven kan inte fortgå för evigt. Enligt Climate Progress kan vi inom kort få tillbaka en normal utväxling av temperatur mellan hav och atmosfär, vilket innebär att temperaturen snabbt kommer öka i atmosfären.
Läs artikeln hos Climate Progress
Läs även på The Guardian
söndag 25 januari 2015
Veckans klimatnyhet
Från Westander Klimat & Energi
2014 varmaste året någonsin
Enligt den amerikanska myndigheten NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration) blev förra året 0,7 grader varmare än snittet för hela 1990-talet, skriver SVT Nyheter. Det gör 2014 till det varmaste året sedan mätningarna inleddes 1880.
– Jorden är varmare nu än den har varit någon gång under de senaste 100 åren, sannolikt även de senaste 5 000, säger Jennifer Francis, klimatforskare vid Rutgers University, enligt Aftonbladet.
Läs SVT:s artikel
Läs Aftonbladets artikel
Titta på temperaturkarta över Sverige för 2014 på SMHI:s hemsida
2014 varmaste året någonsin
Enligt den amerikanska myndigheten NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration) blev förra året 0,7 grader varmare än snittet för hela 1990-talet, skriver SVT Nyheter. Det gör 2014 till det varmaste året sedan mätningarna inleddes 1880.
– Jorden är varmare nu än den har varit någon gång under de senaste 100 åren, sannolikt även de senaste 5 000, säger Jennifer Francis, klimatforskare vid Rutgers University, enligt Aftonbladet.
Läs SVT:s artikel
Läs Aftonbladets artikel
Titta på temperaturkarta över Sverige för 2014 på SMHI:s hemsida
söndag 18 januari 2015
Veckans klimatnyhet
Från Westander Klimat & Energi
2014 – rekordår för vindkraft
Under förra året installerades 396 nya vindkraftverk i Sverige, med en samlad effekt om 1 050 MW, vilket är nytt utbyggnadsrekord. Sammanlagt uppgick den samlade vindelen till 11,5 terawattimmar, vilket motsvarar 8 procent av den svenska elanvändningen enligt ny statistik från Svensk Vindenergi.
Men även i Danmark, Tyskland och Storbritannien slog vindkraften olika rekord 2014, enligt Vindkraftsnyheter.se. 39,1 procent av Danmarks el kom från vindkraft 2014 med januari som toppmånad då hela 61,7 procent av elkonsumtionen kom från vindkraft.
I Storbritannien ökade elproduktionen från vindkraft med 15 procent under året, och i Tyskland var december en rekordmånad då vindkraften levererade 8,9 terawattimmar.
Läs om det svenska vindkraftsrekordet i pressmeddelandet från Svensk Vindenergi
Läs om övriga länders rekord på Vindkraftnyheter.se
2014 – rekordår för vindkraft
Under förra året installerades 396 nya vindkraftverk i Sverige, med en samlad effekt om 1 050 MW, vilket är nytt utbyggnadsrekord. Sammanlagt uppgick den samlade vindelen till 11,5 terawattimmar, vilket motsvarar 8 procent av den svenska elanvändningen enligt ny statistik från Svensk Vindenergi.
Men även i Danmark, Tyskland och Storbritannien slog vindkraften olika rekord 2014, enligt Vindkraftsnyheter.se. 39,1 procent av Danmarks el kom från vindkraft 2014 med januari som toppmånad då hela 61,7 procent av elkonsumtionen kom från vindkraft.
I Storbritannien ökade elproduktionen från vindkraft med 15 procent under året, och i Tyskland var december en rekordmånad då vindkraften levererade 8,9 terawattimmar.
Läs om det svenska vindkraftsrekordet i pressmeddelandet från Svensk Vindenergi
Läs om övriga länders rekord på Vindkraftnyheter.se
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)