Ekologiskt frukt och grönt

"Det är så onödigt dyrt", "Jag har inte råd", "Det är inte så farligt, spelar ingen roll" och "Vilken frukt är värst? Vad är viktigast att byta ut". Det är frågor och påståenden som jag hör ofta. Priset kommer oftast i första hand och inte vad det vi stoppar i oss gör med våra kroppar. I dag vet vi inte vad all bekämpningsmedel gör med våra kroppar, men att peta i oss frukt som tar långt tid att brytas ned och bryts ned på ett onaturligt sätt i komposten säger väll sig själv? Nu tänker jag försöka guida igenom frukt- och grönt diskarna och ta död på alla idiotiska påståenden!

Högst halter av bekämningsmedler - De frukter du bör undivika:
1. Vindruvor (96% av Livsmedelsverkets provet påträffade rester av bekämningsmedel)
2. Citrusfrukter (95% reser av bekämpningsmedel)
3. Äpplen (89%)
4. Päron (71%)
5. Bananer (67%)
Sedan bör du även tänka på arbetsvilkoren för producenterna, den giftiga miljö de bifinner sig som kan orsaka bland annat lungproblem och cancer. Även öka incitament till fler eko producenter och utvecklad teknik.

Ekologiska citrusfrukter säljs ofta i nät om 750g-1000g för samma kilopris som de oekologiska i lösvikt. Citroner brukar till och med vara billigare ekologisk, men de säljs i nät om 4-6st. Kivi, mango och många andra exotiska frukter är ofta billigare. Potatis brukar däremot vara nästan dubbelt så dyrt per kilo.
Mjölk och mejeriprodukter brukar det skilja ca 1kr/paket. Jag förtår att det är mycket för en barnfamilj, men välj då att byta ut andra produkter eller en del av er mjölkkonsumtion. Köttfärs ca 30kr/kg i marginal. Ett bra tips är att välja undermärken som ICAeko.

Prova en handling att bara köpa ekologisk frukt och grönsaker och jämför med dina föregående kvitton. Då kommer du se svart på vitt att ekologiskt inte alltid är dyrare utan kan ha samma pris eller  till och med billigare. I de få fallen ekologiskt är dyrare kan du se att det inte är speciellt storprisskillnad och fundera över vad du skulle lägga den lilla summan på istället som är värt det. När vi handlar mat för cirka 2000kr (majoritet ekologiskt) är det ungefär 130kr som blir vår marginal mellan eko och konventionella produkter. Det är i en biobiljett eller en lunch & kaffe. Då avstår jag gärna det för att äta ekologiskt och bidra till en grönare efterfrågan. Använd din konsumentmakt rätt!

Utsläppsrätter

Utsläppsrätter är ett hett ämne och jag tänkte försöka ge mig på att förklara utsläppshandeln och dess för- och nackdelar. Grundtanken med utsläppsrätter att klimatneutralisera marknaden; räkna ut hur mycket miljöpåverkan en resa har och hur mycket det kostar att miljökompensera resan.
Man kan även förklara utsläppsrätter mer nationalekonomiskt som externa effekter uppskattat i pengar för både företag & konsumenter och lägga kostnaderna i ett system för utsläppshandel.

Man kan mäta hur stor mängd utsläpp som bör reduceras och ett optimalt pris per utsläppsrätt på flera sätt. Ett sätt är en kurva för marginal skada av utsläpp där varje ton koldioxid man släpper ut ökar skadan. Det vill säga ju mer vi släpper ut, ju mer skada gör ytterligare utsläpp och kurvan blir brantare. När utbud och efterfrågan tangerar varandra får vi en jämviktspunkt där vi kan se hur stor mängd utsläpp vi bör reducera. Kostnaden av utsläpp = skadan utsläppen gör. Börjar med en viss allokering "så här mycket får man släppa ut i exempelvis EU", reducerar målet per år och låta företagen handla med varandra. Idag är Europas mål att minska utsläppen med 80% till år 2050.

Detta har inte fungerat lika bra i praktiken eftersom det delades ut för många utsläppsrätter gratis i början. Hur många utsläppsrätter varje land skulle få baserades på hur mycket deras utläpp skulle öka, vilket var optimistiska prognoser på grund av finanskrisen 2008. Ju större utsläppsmängd landet hade haft ju fler rätter fick de. Man belönade alltså miljöbovarna, vilket är ologiskt.
Det orsakade stora vinter för stora bolag, överförda kostnader på kunden och övervinster på grund av gratis utsläppsrätter. Detta har åtgärdats i dag, men det finns fortfarande en överallokering av utsläppsrätter.

Det största problemet är det låga priset, men även dåliga incitament på att ta fram ny teknik och investera i miljöprojekt. Det behövs ett pris på 300-700kr/ton och idag har vi 70kr/ton. Det skapar konsekvenser som att kolkraft kommer tillbaka. I dag gör till och med anläggningar om till kolkraft som från början var tänkt till naturgas. Kol och dessutom utsläppsrätterna är väldigt billigare. Vi måste höja priset för att konkurrera ut kolet.
Systemet behöver också återställas genom att makulera ett stort antal utsläppsrätter, vilket är svårt att göra före år 2021 eftersom fasen slutar då. Öka efterfrågan på rätter, det kan göras genom att ta med transportsektorn i handelssystemet. Det är en stor grupp som kan köpa upp utsläppsrätter. Minska användningen av internationella krediter, istället för att minska utsläppen i Europa kan man minska i en annan del av världen. Förr fick man använda i exempelvis Kina, man kunde välja att minska i Europa eller ett annat land, men inflödet av nya krediter kan lätt bli för liten. Införa prismekanismer som ett prisgolv, förslagsvis inte mindre än 10€. Många medlemsstater som är för fri handel tycker det liknar en skatt för mycket, men det skulle vara ett effektivt sätt att få handelssystemet på rätt bana.

Till er som tror att ett högre pris kommer att påverka företagen negativt; det är ett på tok för lågt pris nu och vi har klarat av en höjning förut. Om inte priset drivs upp finns det en risk att handeln med utsläppsrätten rinna ut i sanden.
I Sverige används 40% mer kol för att producera el och värme än för bara ett år sedan. Det innebär 300 000 ton mer än 2012, cirka 50 miljoner ton/år. Det är läskigt att kol gör comback i dag när miljöfrågorna är hetare än vanligt.

Om vi lyckas höja priserna på utsläppsrätterna kommer vi inte bara tjäna på det miljömässigt utan även ekonomiskt. En fördubbling av priset per utsläppsrätt ger Sverige en nettovinst (inräknat med förlusten från industrin som använder mycket el, inte producerar el och för konsumenten) på cirka 1-2miljarder/år. 0.5-1 miljarder av industrin eftersom tilldelningen av rätter till svensk industri är högre än utsläppen och överskottet kan säljas till andra länder. Svenska staten får även en pott med utsläppsrätter (0.4-0.8miljarder/år) som vi kan sälja eftersom Sverige inte behöver den stora potten.
När priser blir högre ökar även priset på el där Sverige är en nettoexportör och får in mer pengar (0.3-0.7miljarder/år) exempelvis Vattenfall och Eon. Hoppas att staten ger utdelning till konsumenterna.
Det tar väldigt långt tid att strama åt systemet, incitamentet bör vara att bli bättre på lång sikt och inte att "casha in" för de utsläppsrätter man har fått.

Påskdessert

Det perfekta påskbaket för barn! Kinderägg fyllda med vitchokladmousse och mangopuré som äggula.

Ingredienser:
Kinderägg
200g vitchoklad
1ägg
3dl grädde
Mangopuré (eller något annat som äggula)

Gör så här: Vispa grädden och smält chokladen över ett vattenbad. Rör ihop grädden, chokladen och ägget i åttor med en "spade". Ta bort överdelen på kinderäggen, fyll dem med chokladmoussen och lägg lite mangopuré som äggula. Ha dem i en äggkartong.

Påsk cheesecake

Igår bakade jag min första cheesecake! Vi ska äta påskmiddag med min familj ikväll och jag står för desserterna. Cheesecaken innehåller ingredienser som de flesta har hemma, den bakas utan ugn, var lätt och gick snabbt att göra.

Ingredienser
200g digestivkex (halva paketet)

2 äggulor (Obs! Spara äggvitorna)
1tsk vaniljsocker
1dl socker
2dl/1 burk crèmé fraise
Saft & skal från 1 citron

2 äggvitor
1.5dl grädde (med en nypa socker i)

1 liten burk mangopuré
3st passionsfrukter

Gör så här: Mixa digestivkexen och bred ut i en form med löstagbar kant. Vispa ihop äggulor, vaniljsocker, socker, citronsaft och skal och crèmé fraise. Vispa äggvitorna & grädden var för sig och vänd i smeten. Blanda till en jämn, mousig smet och häll över kexen. Plasta in ordentligt och låt stå i minst 3h. Den kan stå under natten och i några dagar. Ta fram den ca 10-20min innan servering. Blanda mangopurén och passionsfrukterna och häll över kakan.

Veckans klimatnyhet

Från Westander Klimat och Energi


IPCC:s rapport: Bråttom att minska utsläppen om vi ska klara klimatmålen
Det krävs drastiska åtgärder och det är bråttom. Men det är fortfarande möjligt att begränsa uppvärmningen till två grader vid seklets slut enligt FN:s klimatpanels rapport som presenterades i söndags, skriver Dagens Nyheter.

Våra utsläpp av växthusgaser ökade snabbare mellan år 2000 och 2010 än under något av de tre föregående decennierna, trots alla försök att minska dem. Om ingen drastisk förändring sker kommer medeltemperaturen vid slutet av seklet att vara mellan tre och mer än fem grader högre än 1850, enligt klimatpanelen IPCC:s senaste rapport.

– Vi har endast några få år på oss att börja vidta åtgärder. Om vi fortsätter som nu fram till 2030 är det mycket osannolikt att vi sedan skulle kunna vända skutan och klara oss under två graders uppvärmning, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet och en av rapportens huvudförfattare.

Läs artikeln i Dagens Nyheter

Läs rapporten från IPCC Working Group III

Läs eller lyssna på relaterat inslag i SR Vetenskapsradion ”Klimatlösningar måste byggas in i urbaniseringen”

DN Debatt: Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet: ”Det svenska exemplet visar vägen för världen”

Glad Påsk!

Veckans klimatnyhet

Från Westander Klimat och Energi
Tre fjärdedelar av kolet och oljan måste bli kvar i marken
Tre fjärdedelar av världens olje- och koltillgångar måste bli kvar i marken om vi ska nå klimatmålen. Det skriver FN:s klimatpanel i en delrapport som norska tidningen Aftenposten tagit del av, rapporterar Ekot. Framförallt de rika länderna måste göra stora förändringar av både utvinning och förbrukning av fossila bränslen. För att nå målen måste de samlade utsläppen av växthusgaser i världen måste reduceras med mellan 40 och 70 procent från och med nu och fram till 2050.

Läs Sveriges Radio Ekots reportage: FN:s klimatpanel vill minska oljeutvinning radikalt

Läs artikel i MiljöAktuellt: Tre fjärdedelar av kolet och oljan kan inte utvinnas