Utsläppsrätter

Utsläppsrätter är ett hett ämne och jag tänkte försöka ge mig på att förklara utsläppshandeln och dess för- och nackdelar. Grundtanken med utsläppsrätter att klimatneutralisera marknaden; räkna ut hur mycket miljöpåverkan en resa har och hur mycket det kostar att miljökompensera resan.
Man kan även förklara utsläppsrätter mer nationalekonomiskt som externa effekter uppskattat i pengar för både företag & konsumenter och lägga kostnaderna i ett system för utsläppshandel.

Man kan mäta hur stor mängd utsläpp som bör reduceras och ett optimalt pris per utsläppsrätt på flera sätt. Ett sätt är en kurva för marginal skada av utsläpp där varje ton koldioxid man släpper ut ökar skadan. Det vill säga ju mer vi släpper ut, ju mer skada gör ytterligare utsläpp och kurvan blir brantare. När utbud och efterfrågan tangerar varandra får vi en jämviktspunkt där vi kan se hur stor mängd utsläpp vi bör reducera. Kostnaden av utsläpp = skadan utsläppen gör. Börjar med en viss allokering "så här mycket får man släppa ut i exempelvis EU", reducerar målet per år och låta företagen handla med varandra. Idag är Europas mål att minska utsläppen med 80% till år 2050.

Detta har inte fungerat lika bra i praktiken eftersom det delades ut för många utsläppsrätter gratis i början. Hur många utsläppsrätter varje land skulle få baserades på hur mycket deras utläpp skulle öka, vilket var optimistiska prognoser på grund av finanskrisen 2008. Ju större utsläppsmängd landet hade haft ju fler rätter fick de. Man belönade alltså miljöbovarna, vilket är ologiskt.
Det orsakade stora vinter för stora bolag, överförda kostnader på kunden och övervinster på grund av gratis utsläppsrätter. Detta har åtgärdats i dag, men det finns fortfarande en överallokering av utsläppsrätter.

Det största problemet är det låga priset, men även dåliga incitament på att ta fram ny teknik och investera i miljöprojekt. Det behövs ett pris på 300-700kr/ton och idag har vi 70kr/ton. Det skapar konsekvenser som att kolkraft kommer tillbaka. I dag gör till och med anläggningar om till kolkraft som från början var tänkt till naturgas. Kol och dessutom utsläppsrätterna är väldigt billigare. Vi måste höja priset för att konkurrera ut kolet.
Systemet behöver också återställas genom att makulera ett stort antal utsläppsrätter, vilket är svårt att göra före år 2021 eftersom fasen slutar då. Öka efterfrågan på rätter, det kan göras genom att ta med transportsektorn i handelssystemet. Det är en stor grupp som kan köpa upp utsläppsrätter. Minska användningen av internationella krediter, istället för att minska utsläppen i Europa kan man minska i en annan del av världen. Förr fick man använda i exempelvis Kina, man kunde välja att minska i Europa eller ett annat land, men inflödet av nya krediter kan lätt bli för liten. Införa prismekanismer som ett prisgolv, förslagsvis inte mindre än 10€. Många medlemsstater som är för fri handel tycker det liknar en skatt för mycket, men det skulle vara ett effektivt sätt att få handelssystemet på rätt bana.

Till er som tror att ett högre pris kommer att påverka företagen negativt; det är ett på tok för lågt pris nu och vi har klarat av en höjning förut. Om inte priset drivs upp finns det en risk att handeln med utsläppsrätten rinna ut i sanden.
I Sverige används 40% mer kol för att producera el och värme än för bara ett år sedan. Det innebär 300 000 ton mer än 2012, cirka 50 miljoner ton/år. Det är läskigt att kol gör comback i dag när miljöfrågorna är hetare än vanligt.

Om vi lyckas höja priserna på utsläppsrätterna kommer vi inte bara tjäna på det miljömässigt utan även ekonomiskt. En fördubbling av priset per utsläppsrätt ger Sverige en nettovinst (inräknat med förlusten från industrin som använder mycket el, inte producerar el och för konsumenten) på cirka 1-2miljarder/år. 0.5-1 miljarder av industrin eftersom tilldelningen av rätter till svensk industri är högre än utsläppen och överskottet kan säljas till andra länder. Svenska staten får även en pott med utsläppsrätter (0.4-0.8miljarder/år) som vi kan sälja eftersom Sverige inte behöver den stora potten.
När priser blir högre ökar även priset på el där Sverige är en nettoexportör och får in mer pengar (0.3-0.7miljarder/år) exempelvis Vattenfall och Eon. Hoppas att staten ger utdelning till konsumenterna.
Det tar väldigt långt tid att strama åt systemet, incitamentet bör vara att bli bättre på lång sikt och inte att "casha in" för de utsläppsrätter man har fått.