Ekologiskt frukt och grönt

"Det är så onödigt dyrt", "Jag har inte råd", "Det är inte så farligt, spelar ingen roll" och "Vilken frukt är värst? Vad är viktigast att byta ut". Det är frågor och påståenden som jag hör ofta. Priset kommer oftast i första hand och inte vad det vi stoppar i oss gör med våra kroppar. I dag vet vi inte vad all bekämpningsmedel gör med våra kroppar, men att peta i oss frukt som tar långt tid att brytas ned och bryts ned på ett onaturligt sätt i komposten säger väll sig själv? Nu tänker jag försöka guida igenom frukt- och grönt diskarna och ta död på alla idiotiska påståenden!

Högst halter av bekämningsmedler - De frukter du bör undivika:
1. Vindruvor (96% av Livsmedelsverkets provet påträffade rester av bekämningsmedel)
2. Citrusfrukter (95% reser av bekämpningsmedel)
3. Äpplen (89%)
4. Päron (71%)
5. Bananer (67%)
Sedan bör du även tänka på arbetsvilkoren för producenterna, den giftiga miljö de bifinner sig som kan orsaka bland annat lungproblem och cancer. Även öka incitament till fler eko producenter och utvecklad teknik.

Ekologiska citrusfrukter säljs ofta i nät om 750g-1000g för samma kilopris som de oekologiska i lösvikt. Citroner brukar till och med vara billigare ekologisk, men de säljs i nät om 4-6st. Kivi, mango och många andra exotiska frukter är ofta billigare. Potatis brukar däremot vara nästan dubbelt så dyrt per kilo.
Mjölk och mejeriprodukter brukar det skilja ca 1kr/paket. Jag förtår att det är mycket för en barnfamilj, men välj då att byta ut andra produkter eller en del av er mjölkkonsumtion. Köttfärs ca 30kr/kg i marginal. Ett bra tips är att välja undermärken som ICAeko.

Prova en handling att bara köpa ekologisk frukt och grönsaker och jämför med dina föregående kvitton. Då kommer du se svart på vitt att ekologiskt inte alltid är dyrare utan kan ha samma pris eller  till och med billigare. I de få fallen ekologiskt är dyrare kan du se att det inte är speciellt storprisskillnad och fundera över vad du skulle lägga den lilla summan på istället som är värt det. När vi handlar mat för cirka 2000kr (majoritet ekologiskt) är det ungefär 130kr som blir vår marginal mellan eko och konventionella produkter. Det är i en biobiljett eller en lunch & kaffe. Då avstår jag gärna det för att äta ekologiskt och bidra till en grönare efterfrågan. Använd din konsumentmakt rätt!

Utsläppsrätter

Utsläppsrätter är ett hett ämne och jag tänkte försöka ge mig på att förklara utsläppshandeln och dess för- och nackdelar. Grundtanken med utsläppsrätter att klimatneutralisera marknaden; räkna ut hur mycket miljöpåverkan en resa har och hur mycket det kostar att miljökompensera resan.
Man kan även förklara utsläppsrätter mer nationalekonomiskt som externa effekter uppskattat i pengar för både företag & konsumenter och lägga kostnaderna i ett system för utsläppshandel.

Man kan mäta hur stor mängd utsläpp som bör reduceras och ett optimalt pris per utsläppsrätt på flera sätt. Ett sätt är en kurva för marginal skada av utsläpp där varje ton koldioxid man släpper ut ökar skadan. Det vill säga ju mer vi släpper ut, ju mer skada gör ytterligare utsläpp och kurvan blir brantare. När utbud och efterfrågan tangerar varandra får vi en jämviktspunkt där vi kan se hur stor mängd utsläpp vi bör reducera. Kostnaden av utsläpp = skadan utsläppen gör. Börjar med en viss allokering "så här mycket får man släppa ut i exempelvis EU", reducerar målet per år och låta företagen handla med varandra. Idag är Europas mål att minska utsläppen med 80% till år 2050.

Detta har inte fungerat lika bra i praktiken eftersom det delades ut för många utsläppsrätter gratis i början. Hur många utsläppsrätter varje land skulle få baserades på hur mycket deras utläpp skulle öka, vilket var optimistiska prognoser på grund av finanskrisen 2008. Ju större utsläppsmängd landet hade haft ju fler rätter fick de. Man belönade alltså miljöbovarna, vilket är ologiskt.
Det orsakade stora vinter för stora bolag, överförda kostnader på kunden och övervinster på grund av gratis utsläppsrätter. Detta har åtgärdats i dag, men det finns fortfarande en överallokering av utsläppsrätter.

Det största problemet är det låga priset, men även dåliga incitament på att ta fram ny teknik och investera i miljöprojekt. Det behövs ett pris på 300-700kr/ton och idag har vi 70kr/ton. Det skapar konsekvenser som att kolkraft kommer tillbaka. I dag gör till och med anläggningar om till kolkraft som från början var tänkt till naturgas. Kol och dessutom utsläppsrätterna är väldigt billigare. Vi måste höja priset för att konkurrera ut kolet.
Systemet behöver också återställas genom att makulera ett stort antal utsläppsrätter, vilket är svårt att göra före år 2021 eftersom fasen slutar då. Öka efterfrågan på rätter, det kan göras genom att ta med transportsektorn i handelssystemet. Det är en stor grupp som kan köpa upp utsläppsrätter. Minska användningen av internationella krediter, istället för att minska utsläppen i Europa kan man minska i en annan del av världen. Förr fick man använda i exempelvis Kina, man kunde välja att minska i Europa eller ett annat land, men inflödet av nya krediter kan lätt bli för liten. Införa prismekanismer som ett prisgolv, förslagsvis inte mindre än 10€. Många medlemsstater som är för fri handel tycker det liknar en skatt för mycket, men det skulle vara ett effektivt sätt att få handelssystemet på rätt bana.

Till er som tror att ett högre pris kommer att påverka företagen negativt; det är ett på tok för lågt pris nu och vi har klarat av en höjning förut. Om inte priset drivs upp finns det en risk att handeln med utsläppsrätten rinna ut i sanden.
I Sverige används 40% mer kol för att producera el och värme än för bara ett år sedan. Det innebär 300 000 ton mer än 2012, cirka 50 miljoner ton/år. Det är läskigt att kol gör comback i dag när miljöfrågorna är hetare än vanligt.

Om vi lyckas höja priserna på utsläppsrätterna kommer vi inte bara tjäna på det miljömässigt utan även ekonomiskt. En fördubbling av priset per utsläppsrätt ger Sverige en nettovinst (inräknat med förlusten från industrin som använder mycket el, inte producerar el och för konsumenten) på cirka 1-2miljarder/år. 0.5-1 miljarder av industrin eftersom tilldelningen av rätter till svensk industri är högre än utsläppen och överskottet kan säljas till andra länder. Svenska staten får även en pott med utsläppsrätter (0.4-0.8miljarder/år) som vi kan sälja eftersom Sverige inte behöver den stora potten.
När priser blir högre ökar även priset på el där Sverige är en nettoexportör och får in mer pengar (0.3-0.7miljarder/år) exempelvis Vattenfall och Eon. Hoppas att staten ger utdelning till konsumenterna.
Det tar väldigt långt tid att strama åt systemet, incitamentet bör vara att bli bättre på lång sikt och inte att "casha in" för de utsläppsrätter man har fått.

Påskdessert

Det perfekta påskbaket för barn! Kinderägg fyllda med vitchokladmousse och mangopuré som äggula.

Ingredienser:
Kinderägg
200g vitchoklad
1ägg
3dl grädde
Mangopuré (eller något annat som äggula)

Gör så här: Vispa grädden och smält chokladen över ett vattenbad. Rör ihop grädden, chokladen och ägget i åttor med en "spade". Ta bort överdelen på kinderäggen, fyll dem med chokladmoussen och lägg lite mangopuré som äggula. Ha dem i en äggkartong.

Påsk cheesecake

Igår bakade jag min första cheesecake! Vi ska äta påskmiddag med min familj ikväll och jag står för desserterna. Cheesecaken innehåller ingredienser som de flesta har hemma, den bakas utan ugn, var lätt och gick snabbt att göra.

Ingredienser
200g digestivkex (halva paketet)

2 äggulor (Obs! Spara äggvitorna)
1tsk vaniljsocker
1dl socker
2dl/1 burk crèmé fraise
Saft & skal från 1 citron

2 äggvitor
1.5dl grädde (med en nypa socker i)

1 liten burk mangopuré
3st passionsfrukter

Gör så här: Mixa digestivkexen och bred ut i en form med löstagbar kant. Vispa ihop äggulor, vaniljsocker, socker, citronsaft och skal och crèmé fraise. Vispa äggvitorna & grädden var för sig och vänd i smeten. Blanda till en jämn, mousig smet och häll över kexen. Plasta in ordentligt och låt stå i minst 3h. Den kan stå under natten och i några dagar. Ta fram den ca 10-20min innan servering. Blanda mangopurén och passionsfrukterna och häll över kakan.

Veckans klimatnyhet

Från Westander Klimat och Energi


IPCC:s rapport: Bråttom att minska utsläppen om vi ska klara klimatmålen
Det krävs drastiska åtgärder och det är bråttom. Men det är fortfarande möjligt att begränsa uppvärmningen till två grader vid seklets slut enligt FN:s klimatpanels rapport som presenterades i söndags, skriver Dagens Nyheter.

Våra utsläpp av växthusgaser ökade snabbare mellan år 2000 och 2010 än under något av de tre föregående decennierna, trots alla försök att minska dem. Om ingen drastisk förändring sker kommer medeltemperaturen vid slutet av seklet att vara mellan tre och mer än fem grader högre än 1850, enligt klimatpanelen IPCC:s senaste rapport.

– Vi har endast några få år på oss att börja vidta åtgärder. Om vi fortsätter som nu fram till 2030 är det mycket osannolikt att vi sedan skulle kunna vända skutan och klara oss under två graders uppvärmning, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet och en av rapportens huvudförfattare.

Läs artikeln i Dagens Nyheter

Läs rapporten från IPCC Working Group III

Läs eller lyssna på relaterat inslag i SR Vetenskapsradion ”Klimatlösningar måste byggas in i urbaniseringen”

DN Debatt: Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet: ”Det svenska exemplet visar vägen för världen”

Glad Påsk!

Veckans klimatnyhet

Från Westander Klimat och Energi
Tre fjärdedelar av kolet och oljan måste bli kvar i marken
Tre fjärdedelar av världens olje- och koltillgångar måste bli kvar i marken om vi ska nå klimatmålen. Det skriver FN:s klimatpanel i en delrapport som norska tidningen Aftenposten tagit del av, rapporterar Ekot. Framförallt de rika länderna måste göra stora förändringar av både utvinning och förbrukning av fossila bränslen. För att nå målen måste de samlade utsläppen av växthusgaser i världen måste reduceras med mellan 40 och 70 procent från och med nu och fram till 2050.

Läs Sveriges Radio Ekots reportage: FN:s klimatpanel vill minska oljeutvinning radikalt

Läs artikel i MiljöAktuellt: Tre fjärdedelar av kolet och oljan kan inte utvinnas

Påsktips!

Ge gärna bort Gröna armbandet i påskägget istället för godis i år! Vårkampanjen, köp tre betala för två, fortsätter fram till påsk.

Miljön&vardagens Gröna armband i påskägget



TBS Beautifying oil

Jag måste rekommendera en ny produkt i min dagliga rutin: The body shop Beautifying oil satsuma. Jag fick den i födelsedagspresent av min moster Annelie, men har av någon anledning glömt den hos mina föräldrar. Det är en fuktgivande olja som man kan använda både på ansikte, kropp och hår. Massera in några droppar av oljan på lätt fuktig hud. Jag använder den under min ansiktskräm varje kväll och ibland även under min dagkräm. Smörj även in hals och dekolletage. Jag har rätt oelastisk hud i ansiktet för min ålder, normal/torr hud, lätt för att få rynkor och påsar under ögonen. Däremot gillar jag inte doften satsuma så nästa gång kommer jag at köpa olive eller shea. Pris 165kr.

Som jag har skrivit tidigare kan det kännas konstigt att smörja in ansiktet med olja, speciellt om du har finnar, men om du inte har fet hud hjälper en olja och fuktgivande produkter dig att få bättre hy. Det kan ta cirka en vecka för huden att vänja sig med en ansiktsolja, men din hud kommer att tacka dig på lång sikt. En ansiktsolja hjälper din hud att få en bra fuktbalans, lugnar irriterande hud, motverkar ålders- & stresstecken och lurar huden att släppa in de aktiva ingredienserna från din kräm djupare ner i huden och närmare kollegenproducerade fibroblaster.

Förkultivering

Det håller vi på med nu!

Jag och barnen älskar att kolla vad som har grott och hur mycket de har växt varje dag. I år slår vi på stort och odlar massor då vi har beställt växthus och har två odlingslådor. Vi ser fram emot våra egna obesprutade tomater, gurkor, paprikor, vattenmeloner, pumpor, bönor och kryddväxter. Vi har även testat att sätta en avokadokärna men den verkar inte vilja komma upp. Detta år testar jag mig fram då jag aldrig har drivit upp plantor i denna utsträckning. Det som verkar funka bäst är att sätta många frön i en grund men bredare kruka eller burk. Jag tog en Bregottlåda med gladpack på. Jag använder just nu såjord för en säljare på plantskolan sålde på mig det men det funkar säkert med vilken jord som helst. Frön gror dock bäst i näringsfattig jord så som såjord har jag lärt mig. Sedan när de grott och de är så stora att jag kan flytta dem (ca 2 cm) flyttade jag dem till större kruka eller liknande. Jag använder avklippta mjölkförpackningar. I dessa använder jag planteringsjord. Det viktigaste är att de flyttas till mer näringsrik jord. Det är viktigt att de står ljust för att bli kraftiga. Jag har inte ännu köpt någon växtlampa men funderar på det. Ska som sagt testa mig fram detta år.

Här går det att läsa mer om förkultivering: http://www.odla.nu/artiklar/ute/sadd-och-forokning/forkultivering

 

Livsmedelsverket varnar för druvor

Livsmedelsverket har hittat höga halter av insektsmedlet Metomyl i röda vindruvor av sorten Red Globe från Peru. Importörerna har stoppat försäljningen och återkallat vindruvorna. De har bland annat sålts i Coop- och City Gross-butiker. Att äta vindruvorna innebär hälsorisker med exempelvis risker som trötthet och illamående. Detta är ett klart tecken på att köpa ekologiska produkter, speciellt de mest besprutade produkter däribland vindruvor.

Vegetarisk pizza

Vem gillar inte pizza? Att servera hemmagjord pizza på en måndag gör köttfri måndag till en fest! Ingredienserna till degen är produkter de flesta har hemma. Köp inget onödigt (& dyrt) pizzakitt! Man tager vad man haver! Riv ner överblivna ostbitar och använd de grönsakerna du har hemma. Gör pizzabaket till en familjeaktivitet. Inte bara enkelt, kul och gott. Utan miljövänligt och ekonomiskt.

Ingredienser pizzadeg (2st normalstora pizzor)
4dl vetemjöl
0.5tsk salt
0.5dl olivolja
2tsk bakpulver
4.5dl mjölk

Tomatpuré (ICA eko är väldigt god)
Tillsätt gärna lite oregano i tomatsåsen.
Pizza 1: Champinjoner, oliver, tomater, pesto, basilika, bladspenat, mozzarella och pinjenötter.
Pizza 2: Tomat, rödlök, bladspenat, chevré, lite honung på, valnötter, päron.

Gör så här: Blanda ihop de torra ingredienserna. Tillsätt olivolja och sedan mjölken lite åt gången tills du får en fin deg. Dela upp degen i två delar och forma. Lägg på de ingredienserna du vill ha. Grädda i 12-15min i 210grader i mitten av ugnen.
Bilderna är från den här bloggen.

Veckans klimatnyhet

Från Westander Klimat och Energi

Delar av jorden obeboelig vid fyra graders ökning
Effekter av klimatförändringarna är tydliga och väldokumenterade på alla kontinenter och i haven. Det säger FN:s klimatpanel IPCC i sin senaste rapport, skriver Dagens Nyheter.

Rapporten handlar också om riskbedömningar inför framtiden, och utgår då från två mycket olika scenarier: ett där vi lyckas begränsa temperaturhöjningen vid seklets slut till två grader över medeltemperaturen för 150 år sedan och ett där temperaturen har stigit med fyra grader.

I det första fallet kan konsekvenserna av klimatförändringarna fortfarande vara hanterliga. Men vid en fyragradig temperaturökning kommer delar av planeten att bli obeboeliga under den varma årstiden. Dessutom talar rapporten om att hundratals miljoner människor vid kustområden kommer att drabbas av översvämningar och stormfloder.

– Det scenariot måste vi till varje pris undvika. Det är hela rapportens huvudbudskap, säger Lennart Olsson, professor i geografi vid Lunds universitet och en av rapportens författare.

Läs artikeln i Dagens Nyheter

Läs hela rapporten på IPCC:s hemsida

Relaterade artiklar

TV4 Nyheterna: IPCC målar upp dyster klimatprognos

Dagens Nyheter: V vill öka klimatbiståndet

Sveriges Radio Klotet: IPCC måste använda ett språk som når ända fram

Dagens Nyheter, kulturdebatt: Forskarna Anders Ekström och Henrik S Svensen: "Så skapar vi kunskap om framtidens katastrofer"

Svenska Dagbladet: "Vi vill kunna se våra barn i ögonen"

Sveriges Radio Ekot: Så påverkar klimatförändringarna Sverige

Göteborgs-Posten, debatt: Anders Wejryd, ärkebiskop Svenska kyrkan och Yeb Sano, klimatkommissionär Filippinerna: "Sluta med galenskapen och ta ansvar för klimatet"

"Byt spår i klimatförhandlingarna"

Igår läste jag ett gästinlägg från John Hassler och Per Krusell, både proffessorer i nationalekonomi vid institutet för internationella ekonomi institutionen på Stockholms universitet, på Ekonomistas. Det är en av mina favorit bloggar som jag rekommenderar varmt. Läs inlägget här.

Linum

Linum är ett svenskt textilföretag med ett hållbart tänk. Deras bomullsproduktion är ISO 14001-certifierad, de renar allt vatten från färgningsprocessen, återvinner 94% av allt vatten de använder och övriga 6% avdunstar. De släpper inte ut några färgrester i naturen och använder endast Öko-tex-godkända färgpigment. Det innebär enkelt sagt att inga kemikalier som kan vara farliga för hälsan används i tillverkningen.

Det här är ett av mina absoluta favorit bolag inom hemdesign. De har inte bara ett hållbart tänk (både på kort- & långsikt) utan det är ett svensk företag som har funnits i cirka 40år och använder sig av ett fåtal leverantörer. De har bra kvalitetsprodukter och ELLE har flera gånger haft med deras produkter i sina tidningar. Du kan köpa Linum produkter på NK eller på deras online shop, men ett tips är deras outlet butik i Barkarby factory outlet i Järfälla. Där har jag köpt alla våra prydnadskuddar för cirka  280kr istället för 560kr och 100kr istället för 400kr. De har inte bara de bästa prydnadskuddarna utan tvålar, löpare, bordstabletter, dukar, handdukar etc. Spana in deras produkter!

Vårt vardagsrum där alla kuddar kommer från Linum.

Earth Hour

Hemma hos Anna är det sjukstuga och även jag är sjuk så därmed har bloggen lidit de senaste dagarna. Vi firade Earth Hour hemma hos Anna med hela hennes familj, min mamma och mormor. Vi tände ljus, pratade och åt årets bakelse. Den var väldigt god, speciellt moussen! Receptet hittar du här. (Klicka på "här"). Det var en mysig kväll! Det här året (Earth Hour 2013-2014) har vi köpt 18st träd tack vare er och gröna armbandet. Nu blickar vi framåt och hoppas på att sälja ännu fler armband och i sin tur få köpa ännu fler träd.